Skogshistoria
Leveranstiden för kommersiella timmerträd i en skoglig produktionsskog är 80-120 år i Sverige. Leveranstiden för värdefulla träd och miljöer för arternas överlevnad och ekosystemens långsiktiga överlevnad är betydligt längre, kanske 500-1500 år i Sverige. Omloppstiden i vissa plantageskogar i Brasilien, Sydafrika med flera länder nära ekvatorn kan vara ca 5 år. Skogshistoria är inte bara virkes- eller fiberproduktion utan generationers slit, daglig överlevnad och målmedveten skötsel och hushållning för framtida generationer.
”Världsarvet Falu Koppargruvas skogshistoria”
Under 2002 inledde undertecknad diskussioner med strategiskt kunniga inom skogshistoria i södra Dalarna med avseende på att lyfta fram de skogshistoriska aspekterna på Falu gruva och kopparhanteringen. Undertecknad ansåg att de skoliga aspekterna kommit i skymundan i de presentationer som gjorts sedan världsarvets bildande 2001. Industriprocessen kring kopparframställning behövde de fyra elementen berg, eld, vatten och människokraft. Dessa resurser finns idag presenterade i Falu Koppargruvas Världsarvspresentation i form av gruvlandskapet/berget, stadslandskapet/människokraften och bergsmanslandskapet med sina hyttor och bergsmansgårdar längs vattendragen/vattenkraft/människokraft. Elden/veden för tillmakning av berget/lysblossen i gruvorna/rostningsveden/kolet till hyttorna, allt producerat av skogslandskapet har kommit i skymundan och behöver lyftas fram. Effekterna av behovet av vedråvara till Falu Koppargruva kan spåras långt upp i Västerdalarna. Skogslandskapet kring Falu Koppargruva omfattade stora delar av Dalarna och sysselsatte med stor sannolikhet många fler människor än vid gruvan i Falun. Ett utökat fokus på skogens historia i Världsarvsinformation skulle öka förståelsen för världsarvets mångfald samt bidra till att öka intresset för skogsbrukets och skogsindustrins historia och betydelse.
Presentation “Skogens betydelse för världsarvet”