Foto: Government of British Columbia.
“Vi kan lära klimatanpassning av andra”
DEBATT. Flera länder ute i världen drabbas av bränder och skadeangrepp som får det att hisna! Eller tänk ifall ett par miljoner hektar skog skulle brinna i Sverige på ett år. Det gäller att vi lär av dem som börjat anpassa sig, skriver Jan Hedberg.
I Sverige har vi ruskats om av cirka 25 000 hektar skogsbränder i sommar. I Västmanland 2014 brann ungefär 13 800.
Det kan vara nyttigt att få perspektiv och tänka på hur andra drabbats av klimatförändringarna. Men också att ha beredskap för att det snart kan hända här.
Sveriges andel av världens skogar är mindre än en procent. Kanada, världens näst största land med välutvecklat skogsbruk, är cirka 22 gånger Sveriges yta med 16 gånger mer skogsmark.
Skogs- och naturbränder
I Nordamerika brinner miljontals hektar varje år. I år drabbades över 5 miljoner hektar i USA och Kanada tillsammans. Bara i provinsen British Columbia längst i väster (2,1 Sverigeytor) har det brunnit drygt 2 miljoner hektar under de sista två åren.
Fjolåret, med 65 000 personer evakuerade, var värre. Man får gå tillbaka till 50-talet innan man hittar liknande omfattningar.
Dessa ytor i Kanada motsvarar att det skulle ha brunnit ungefär en halv miljon hektar i Sverige ifjol och lika mycket i år,
Det är också tänkvärt att Kanada har haft enskilda, sammanhängande bränder på över en halv miljon hektar.
Klimatförändringar visar sig på flera sätt. Ett exempel är de barrskogsregnskogar på västkusten med normal årsnederbörd på 2000–3000 millimeter som i år haft områden så torra att bränder brutit ut.Havsströmmen El Ninjos styrka i Stilla havet tror man är en faktor som spelar roll för varmare och torrare klimat.
I Portugal ska det ha brunnit mellan 400 000 –520 000 hektar under 2017 (olika underlag). Landets yta är ungefär en femtedels av Sverige. För svenska förhållanden motsvarar det således bränder på 2 – 2,5 miljoner hektar på ett år.
Insektsangrepp
I Kanada och Nordamerika pågår även stora omfattande insektsangrepp på barrskogarna i framför allt provinserna British Columbia och Alberta. Tallbastborre (Mountain pine beetle) har sedan starten 1996 ödelagt någonstans mellan 800-900 miljoner kubikmeter av framför allt contortaskogar men även en del banksianatall (jack pine). Det handlar om angrepp motsvarande cirka 25–30 procent av Sveriges rotstående volym. Volymer som hissnar!
Nya insektsangrepp av granbagge (Spruce beetle) på gran har seglat upp de sista tre eller tio åren beroende på geografiskt läge. Forskarna har konstaterat att de mildare höstarna är en stor bidragande orsak till insektspopulationernas tillväxt.
Kanada har i vissa områden under 15–20 år anpassat skogsbruk och industri utifrån nya förhållanden. Industrin har lärt sig såga torrt timmer som vi möjligtvis skulle använda till hemved. Timmer som kan varit torrträd i tio år används i sågverk. Och man får lönsamhet på framför allt Asienmarknaden.
Vi kan lära av Kanada
På våra skogliga studieresor under de senaste femton åren har vi besökt skogsägare, bolag, myndigheter, industri, forskning och naturmiljöer. Under dessa besök har vi fått lära och uppleva många ”klimatsignaler”. Glaciärer som smälter i Kanada, Alaska, Nepal, Patagonien. Skogar på permafrost som smälter, tilltagande extrem torka i vissa områden som i Sydafrika och Kalifornien. Större arealer brinner i USA, Kanada, Portugal, Australien, Sverige…
Klimatförändringar och konsekvenser blir tydliga när man upplever dem på plats i Kanada.
Genom att resa till Kanada och träffa skogsindustrin, myndigheter, skogsägare och brandorganisationer kan vi i svenskt skogsbruk lära oss strukturer och erfarenheter som Kanada byggt upp under lång tid.
Vi kan lära oss mycket genom att ställa frågor.
Hur samverkar man för att hindra bränder på avverkningar? Hur samverkar man för att nyttja enskilda skogsägares utrustning samt organisera räddningstjänst, volontärer och utslussade fångar? Hur få till ”firebrakes”, flyginsatser, brandappar och system för evakueringar? Hur organiseras allt detta på provinsiell-, delstats- och nationell nivå? Och inte minst: Hur jobbar man förebyggande?
Och vi måste fråga oss själva: Hur kan svensk skogsindustri anpassa sig om vi skulle få liknande scenario i Sverige med stigande temperaturer och massiva insektsangrepp?
Kanadensisk skogsindustri saknade rutiner och ville till en början inte ta emot det torra timret. Men sedan flera år sågas virket för att säljas på den globala marknaden i konkurrens med vårt prima ”gröna” virke.
Kan vi få skogsindustrin att ta emot torrt talltimmer? Vilka marknader kan tänkas köpa detta virke? Är vi beredda att börja såga torrt timmer? Om fem-tio år kan vi vara där Kanada är idag!
Vi kan idag lära oss mycket av Kanada.
JAN HEDBERG
Skogsresor
Falun/Sundsvall
https://www.skogen.se/nyheter/vi-kan-lara-klimatanpassning-av-andra